CLOUD

Alla Molnbaserade tjänster karakteriseras av att de är webbaserade, vilket innebär att både själva tjänsten och allt som sparas i den lagras på webben istället för på en specifik dators hårddisk. Den stora fördelen med molntjänster är förstås det faktum att de är webbaserade. Det är dessutom ofta en kostnadseffektiv och smidig lösning.

 

Begreppet cloud computing eller Molnet används på lite olika sätt och det råder inte någon enhetlig syn på hur det bör definieras. Mycket generellt uttryckt kan Molnet sägas vara ett sätt att tillhandahålla IT-funktioner såsom informationslagring, processor-kraft och dataprogram som tjänster över internet, genom användandet av externa (och ofta avlägsna) servrar. Detta innebär att i stället för att lagra information och program på en hem- eller företagsdator lagras de på externa servrar som nås via internet. På detta sätt kan användaren hålla nere kostnader för både hård- och mjukvara. Var själva informationen och programmen lagras är oftast okänt för användaren och lagringsplatsen behöver inte heller vara statisk. Det kan därför uppfattas som att informationen finns någonstans i ”molnet”.

 

Kortfattat är alltså molnet en teknik där man kan erhålla datakraft och tjänster online, utan att man som utvecklare, tekniker eller användare behöver ha kännedom om infrastrukturen. Enkelt uttryckt kan man få infrastruktur på kran och endast betala för vad man utnyttjar. Jämförbart med el i hemmet där du betalar för utnyttjande utan egen kontroll över infrastrukturen.

Vad möjliggör molntjänster?

Några saker som gör att infrastrukturer för molntjänster har utvecklats senaste åren är

I och med dessa saker (plus fler) kan molntjänsteleverantörer erbjuda infrastruktur på kran, dvs att många användare genom virtualiseringstekniker delar på samma hårdvara, betalar för vad som utnyttjas och på köpet får skalbarhet (elastisitet), säkerhet och redundans.

 

En stor drivkraft är också ekonomiska såklart. Genom bland annat ovanstående kan man höja utnyttjandegraden i stora datacenter och därmed få ner driftskostnaden. Genom att utnyttja datacenter kan man som molnleverantör ha få tekniker till många servrar, låta användarna (konsumenterna) dela på hårdvaran och totalt sett höja utnyttjandegraden ett antal gånger från lokalt 10-20% av en infrastruktur till 60, 70, 80% kanskemer.

 

Som molnkonsument kan man istället fokusera på verksamheten och affären istället för att exempelvis planera för ny hårdvara, inga parallella miljöer för utveckling, test och produktion behövs, man allokera om resurser från drift till utveckling av tjänster och får på köpet en driftsäker och elastisk infrastruktur, dvs en infrastruktur med nästintill obegränsad datakraft och obegränsade lagringsmöjligheter.

 

Exempel på publika molntjänstleverantörer är Microsoft, Google, Amazon, Salesforce, Cloudmore etc.

 

I NIST:s beskrivning av molntjänster delas begreppet även upp i tre olika kategorier, eller
tjänstemodeller:
• Software as a service (Saas) – tillhandahåller färdiga eller konfigurerbara applikationer och program som tjänster över internet (hotmail, g-mail, Facebook etc.). Denna typ av molntjänst är den absolut vanlig-aste och riktar sig ofta direkt till slutanvändaren.
• Platform as a service – (Paas) – ger kunderna tillgång till en utvecklingsmiljö eller plattform i Molnet där användaren installerar sina egna applikationer (google app engine, microsoft azure). Denna typ av tjänst riktar sig till program- och applikationsutvecklare.
• Infrastructure as a Service (Iaas) – innebär IT-infrastrukturella tjänster i nätet som t.ex. lagring, nätverk och servrar där konsumenter kan sprida och köra mjukvaror som kan inkludera operativ-system och applikationer. Användare av denna tjänst är bland annat nätverksarkitekter som kan bygga både plattformar och applikationer på infrastrukturen.
Förutom dessa tre kategorier har det dykt upp en rad andra möjliga typer av as-a-service (-aas)-
kategorier. Vanligt förekommande aas-kategorier
är bl.a.: Applications-as-a-Service, Backup-as-a-Service, Desktop-as-a-Service och Business-Processes-as-a-Service.

När kan man använda publika molntjänster?

Några exempel på när man kan dra nytta av molntjänster kan visas genom fyra stycken belastningsmönster. (källa: microsoft.com/windowsazure)

  1. Batchjobb
    Vissa applikationer används endast under vissa tidsperioder, t ex filmbolag som ska rendera film eller försäkringsbolag som ska räkna försäkringsrisk. Mellan renderingarna/riskberäkningarna behöver företagen inte ha en infrastruktur som står oanvänd.
  1. Startup
    Som nytt företag med en superidé som man ännu inte vet om den kommer lyckas är molntjänster pricken över i:et. Inga resurser behöver sättas åt sidan för att planera, köpa och installera en infrasturuktur som man inte vet om den kommer användas. Infrastrukturen kan växa med behovet (elastisitet) i molnet om tjänsten blir den succé man hoppas på.
  1. Oförutsägbara belastningstoppar
    Låt säga att ditt företag har en video på er webservern och den blir viral, väldigt populär och ni inte vill lägga ut den på Youtube. Genom att använda molntjänster och lägga all media där är problemet löst och ni kan undvika överbelastning och att era tjänster ligger nere.
  1. Förutsägbara belastningstoppar
    Applikationer som får belastningstoppar med återkommande, förutsägbara perioder passar molntjänster utmärkt. Låt säga att applikationen har ett jämnt belastningsmönster förutom då den toppar vid återkommande, förutsägbara tidsperioder, tex vid deklaration, löneutbetalningar, månadsvis återkommande tunga beräkningar etc.

De fyra belastningsmönstren är exempel på användandet av molntjänster vad gäller just belastning och visar hur en molnlösning är elastisk, dvs hur den kan skalas ut och växa (eller minska) med behov. Ekonomiska fördelar här är just att man betalar för det man utnyttjar.

En följd av elasticiteten är helt enkelt att man bl a kan fokusera på affär istället för drift och support men även korta tiden från idé till  genomförande.

Användning av molntjänster

Ytterligare scenarion är vid ökade behov av lagring och vid planerad expansion av lokala datacenter. Lagring i molnet är bra för verksamheter med stora och växande datamängder, exempelvis stora och många rapporter, lagring av email, media etc. Flytta lagring av data till molnet istället för att bygga ut interna lagringslösningar.

Vid expansion av lokala datacenter kan man lösa nuvarande och framtida kapacitetsproblem med molntjänster där så är möjligt och därmed minska nya investeringskostnader och uppbundet kapital.

Fördelar med Windows Azure

Den stora fördelen med Micorofts molnplattform Windows Azure är att det är en för oss .NET –utvecklare välbekant utvecklingsmiljö. Använd Visual Studio 2010 och så ett SDK för Windows Azure – det är allt som behövs.

SQL Server i molnet, SQL Azure kommer också vara välbekant även om inte alla SQL Servers funktioner ännu finns i SQL Azure.

Förutom dessa fördelar innebär Windows Azure

Upplevda hinder och risker med molntjänster

Molntjänster innebär är delvis ett nytt sätt att tänka och till det kommer då frågor som rör förtroende och risker. Några frågor och funderingar uppstår då kring:

Dessa och andra frågeställningar kommer naturligvis uppstå när man som företag börjar tänka på hur man ska använda molntjänster på bästa sätt. I grund och botten tror jag det handlar om kunskap och förtroende. Kunskap om leverantörens erbjudande, molntjänster, säkerhetslösningar etc och till slut såklart förtroende: litar vi på vad molnleverantören säger?

Framtiden för molntjänster

Framöver kommer vi inte tänka på OM vi ska använda molntjänster utan snarare på vad vi ska ha lokalt och vad vi ska lägga i molnet. Det kan tyckas delvis teknikdrivet av stora leverantörer idag men jag tror det kommer gå mer mot konsumentdrivet vartefter insikterna om molnets fördelar växer.

Sammantaget är jag övertygad om att molntjänster